femtiotre.

...

torsdag.

de där tretton stjärnfallen följdes av ytterligare "några" stycken. ehrm, när vi var uppe i fantastiska 53 gick vi in. 53 är ett vackert nummer, men inte lika vakkert som tretton. det är fab. jag är på jobbet nu. och jag är pissigt trött. verkligen galet trött. på en hel del saker. men. men. jag är happy ändå. det regnar ute. jag tykker om regn. massa.

jag har gjort lite skit den senaste veckan. jag är inte bara nöjd. jag är lite förundrad oxå. lite lätt förbannad, kanske vi kan säga. jag blir illa berörd när jag bli orättvist behandlad utan att jag förtjänat det. det är pissigt.

det är patetiskt att människor är så små i sig själva att de måste bete sig som små, små svin bara för att de kan. eller för att de inte vet bättre. eller för att de vill. vad anledningen än må vara kan jag bara kallt konstatera att jag är bättre än du. för så där liten kommer jag inte att bli. jag har respekt för dig. och dina val. men det där. det var pinsamt lågt. även för dig. men det där var nog du i ett nötskal. patetiskt.

kanske dags för mig att inse hur illa det egentligen är. hur borta du egentligen är. jag undrar om jag nådde min magiska gräns nu? eller kommer jag att hålla handen, torka tårar och finnas där igen, nästa gång det stormar? för stormar det gör det. hela tiden. jag vet det. men ja. förmodligen finns jag där, men jag önskar starkt motsatsen för jag tror ärligt att jag föraktar dig nu. föraktar.

nu tänker jag dansa till "shut up and let me go"...

/.